Jag var nyligen på en begravning. Personen som vi tog farväl av var en man som jag på många sätt ser upp till i det sätt han levde sitt liv, hans prioriteringar och hans sätt att bemöta människor. Efter en lång tid av sjukdom med tärande behandlingar så hade han till slut dragit sitt sista andetag.
Redan när sjukdomen uppdagades så var oddsen att bli frisk dåliga. Eftersom den här mannen såg änden av det här livet närma sig så tydligt, så hade han själv förberett mycket inför sin begravningsgudstjänst, angående vilka inslag som skulle vara med. Det var så fint att uppleva på det sättet att vårt farväl till honom också blev hans farväl till oss. I sitt farväl till oss så tog han tillfället att skicka med oss alla det som var viktigt för honom i livet.
Det som berörde mig starkast var en dans som framfördes till sången här nedan. Den här mannen hann gå igenom många med- och motgångar under sina drygt sextio år. Han hade funnit något som förde honom igenom alla livets skiftningar, och till och med hans sista tids svåra sjukdom med allt vad den innebar. Och det tog han sitt sista tillfälle att dela med sig av till oss.
Om Livet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar