Idag har vi varit på BVC med Shanice. Hon var så duktig i alla undersökningar och hon charmade barnsjuksköterskan med sin förtrollande blick. Promenaden dit tar max fem minuter. O visst, vi är inte lika nojiga kring vår lilla dotter som vi var de första dagarna, men dagar som denna när det är minus nio grader går man allt lite extra fort och tittar en extra gång så hon ser ut att må bra och kollar efter så hon inte blir kall.
Shanice's värden var bra och vi fick hennes värden utskrivna på papper och kunde se hur fint hon följer sina kurvor. Aldrig tidigare i livet har jag varit med om att bli så glad som jag blev över att få veta en annan persons vikt, längd och huvudomkrets. Ja, ens glädjeämnen förändras genom olika faser i livet...
Följ min blogg med bloglovin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar