När jag åkte till jobbet imorse visste jag att det som var planerat för eftermiddagen var utmanande, så jag var lite spänd och nervös inför arbetsdagen. När jag satt på tunnelbanan ringde Anna och berättade att Shanice hade feber. Efter några SMS fram och tillbaka bestämde vi att Anna skulle vara hemma på förmiddagen och jag gå från jobbet vid lunch så Anna kunde jobba på eftermiddagen. Således försvann min anledning till nervositet.
Det här är något jag tycker mig bli påmind om titt som tätt, att det inte är någon idé att gå och oroa sig för saker, för livet är så föränderligt och dynamiskt så det man går och gruvar sig för slår sällan in. Så att oroa mig för saker som ligger framför försöker jag lära mig att sluta med. Jag är inte där än, men det går bättre och bättre.
Något jag däremot vill göra är att investera i framtiden, dvs göra val här och nu som ger bästa förutsättningar för framtiden. En viktig lärdom angående att investera i framtiden fick jag i samtal med en vän en gång. Min stora invändning mot att planera och sätta upp mål och drömmar för framtiden var just att "det blir ändå aldrig som man tänkt sig". "Det är sant", sa min vän, "men allt du gör startar med en tanke".
Eftersom allt jag gör startar med en tanke, så blir det alltid som jag tänkt mig, i alla fall så långt det hänger på mig. Och det är ju det jag kan ägna mig åt.
För mig satte det svaret verkligen fingret på att det finns en stor vits med att tänka positivt, tänka stort, drömma och planera för framtiden.
Det är där framtiden startar, i tanken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar