Något jag kommit på att jag tycker är väldigt oattraktivt är "proffstyckande". Emellanåt kommer jag på mig själv med att ägna mig åt det, och allt som oftast ser jag människor i min omgivning göra det.
Med proffstyckande menar jag när man tar på sig rollen av att vara någon sorts livekommentator till allt som sker, till saker människor gör, inte göra, borde göra osv. Har man en åsikt om någonting så är det bättre att göra, eller åtminstone försöka göra någonting åt den saken än att sprida sin åsikt om det vitt och brett.
Det här är något som jag tror är särskilt lätt att göra i vår svenska kultur. I vår folksjäl har vi djupt rotat att man ska ställa sig snällt i ledet, inte sticka ut, "för vad ska människor tycka" om vi gör det. Om man inte får sticka ut, ja då är det lättare att sitta på sin kant och tycka kring andra istället.
Min önskan och strävan är att leva ett liv på spelplan, mitt i matchen. Bidra, ge och förhoppningsvis få. Förändra det jag kan, i frid lämna det jag inte kan förändra och lära mig förstå skillnaden. Det är ett så mycket mer attraktivt sätt att leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar