lördag 13 augusti 2011

Från främling till vän

Vi svenskar pratar inte med främlingar. Vare sig man är född här eller inflyttad så lär man sig tidigt en strävan att undvika kontakt med människor man inte känner. Förr, när det var höga trappsteg upp på SL-bussarna och på pendeltågen, så erbjöd vi hjälp åt mammor med barnvagnar och äldre människor med rullatorer. Men nu har SL åtgärdat det så nu slipper vi även de utbytena av artighet med främlingar. Dessutom har Mac gett oss Ipods, Iphones och Ipads som vi kan skärma av oss med så vi ännu mer kan säkerställa att slippa kontakt med människor vi inte känner.

Jag vet att jag generaliserar och raljerar. Men det ligger något i det ovannämnda. Vi har en tendens att gå omkring som med tjocka murar omkring oss och våra närmsta. Inte obrytbara murar, men tjocka.

Idag har Anna och jag varit i lekparken med barnen en stor del av dagen. Vilken perfekt sensommardag, som klippt och skuren för att tillbringas i lekparken. Rätt som det var så kom en kavat liten tjej fram och började prata med barnen vi hade med oss. Efter någon kort minuts introduktion lekte de alla tillsammans och hade jätteroligt. De gungade tillsammans och for nedför rutschbanan hand i hand. Det var så härligt att se. Tänk att en främling kan bli en vän så fort.

Jag kan inte hjälpa att fundera över var under vägens gång dessa våra murar byggs upp. Att döma av det jag bevittnade i lekparken idag så är det inte medfött. Det måste vara förvärvat. Men när? Och hur kommer det sig? Vill vi ha dessa murar?

Eftersom vi lever i en värld som inte är perfekt och alla människor har inte goda intentioner, så kan det säkert finnas ett värde i att inte hursomhelst, närsomhelst och varsomhelst försöka bekanta sig med främlingar. Men finns det inget mellanläge mellan det vi hamnat i och de här barnens totala naiva öppenhet mot varandra? Det måste det göra. Jag vill tro det.

Så om jag söker ögonkontakt med dig, ler mot dig eller säger något vänligt till dig om vi går förbi varandra eller möts någonstans, så är det på grund av den tron, att det inte behöver vara så svårt att förvandlas från främling till vän.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar