När jag var kring 13-14 år började jag umgås med ett gäng kompisar. Flera av oss hade känt varandra större delen av livet, några kom med i den vevan. Jag vet inte riktigt vad det var som hände där kring den tiden, men något sa klick och vi var helt enkelt och helt plötsligt ett kompisgäng, killar och tjejer blandat. Vi umgicks alltid på helgerna. Te dracks, spel spelades, filmer sågs. Vad vi gjorde hade egentligen mindre betydelse, bara vi fick hänga med varandra.
Vad vi inte visste då var att vi nu, typ 15 år senare när flera av oss är uppe och nosar på 30-strecket, fortfarande skulle vara nära vänner. Våra liv ser mycket annorlunda ut nu mot då och våra livsresor skiljer sig vitt från varandra. Vi umgås verkligen inte varje helg, inte sällan går det månader mellan att vi ses. Men så fort det är något speciellt som händer, då är vi där för varandra och delar glädje och sorg.
Som ikväll, firade vi en 30-årsdag. Hon som fyllde år är gift med en kille som var med där när allt startade. Det roliga är att gänget växer så det knakar. Det som då var 7-8 finniga tonåringar är idag ett hus fullt av människor. De senaste åren har respektive tillkommit och flera av oss har fått både sitt första och andra barn. Varje nytt tillskott är som att var och ens rikedom blir större och större. För det är just vad det är, en rikedom att få ha vänner och få vara med och dela livets resa med varandra.
Idag är jag så glad för alla druckna tekoppar och sena kvällar när vi egentligen inte gjorde någonting. Där lades grunden för en vänskap för livet! Tack vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar