Det var som att jag seglade på moln när jag gick ut i ett ärende på eftermiddagen. Jag satte i lurarna i öronen och började leta i mina spellistor i Iphonen. Där hittade jag min Michael-spellista, vilken jag satte igång på shuffle. Första låten som kom upp var Wanna Be Startin' Something. Det kunde inte blivit en bättre start på en Michael-session, eller ett bättre soundtrack till min promenad.
Yes yes yes, var jag nära att ropa ut medan låten spelades i öronen, I do, I do, I do wanna be startin' somethin'! Så vill jag leva! Det jag gör i livet vill jag ska vara något som är nytt och fräscht. Aldrig vill jag sträva efter att bli lik någon annan. Falla i någon annans skugga som en blek kopia.
Något i vårt samhälle försöker dock få oss till det, tränga in oss alla i samma kostym. Vi matas med idealbilder av hur vi ska vara och leva som är så långt från verkligheten som man kan komma. Jag tror inte det är så det är tänkt att vara.
Självklart måste det finnas vissa ramar för hur vi lever, annars kan vi inte leva tillsammans. Men att bejaka och våga bli vän med vår egen unikhet är något som skulle göra många av oss gott. Att våga tro på att den man är faktiskt är den man är tänkt att vara. Tro att det man har inom sig faktiskt är sådant som det är tänkt att man ska använda, inte gräva ned.
Jag börjar genom att säga som Michael sjunger i slutet av låten när han wailar loss: I believe in me, so you believe in you!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar